Ungerns klimat kan vara tempererat, men dess extrema uttryck mildras av det skydd som bergskedjan Karpaterna ger. Den totala ytan med vinplanteringar kan jämföras med vinregionerna i Tyskland, Australien eller Bordeaux. Officiellt finns det 22 vinregioner i Ungern men låt oss för enkelhetens skull dela in landet i 5 områden grundat på hur geografin ser ut. Den stora slätten (sydöstra Ungern), Balaton-området, det norra Trans-Donau (nordvästra Ungern), det södra Trans-Donau (sydvästra Ungern) och Nord-Ungern (nordöstra Ungern).
Medan de vita vinerna dominerar i våra norra vinregioner är röda viner vanligare i södra Trans-Donau. Tack vare våra olika geografiska och klimatologiska kännetecken kan alla möjliga vintyper återfinnas i i Ungern, från ljus champagne via kraftfulla röda viner till ädla söta viner. Denna mångfald blir än mer spännande genom den harmoni mellan internationella druvsorter och lokala druvor, som sammansmälter till njutbara och spännande viner i skickliga och omsorgsfulla händer. Detta är en stor naturtillgång som bara finns i ett fåtal länder
Faktorer som bestämmer druvans kvalitet:
-Ekologiska särdrag för odlingsområdet (klimat, jordmån, - topografiska förhållanden och läge)
-Väderförhållanden under det givna året
-Den enskilda druvsortens speciella kvaliteter
-Odlingsmetod och -teknik
-Skördetid
-Plockningsmetod och transport
Druvor av lämplig kvalitet kan bara odlas i områden som har en årsmedeltemperatur mellan 9 och 21 grader C. Dock är längden på växtperioden, antalet soltimmar, den årliga mängden regn och när det faller, också viktiga faktorer. Druvor kan odlas på norra halvklotet mellan 30:e och 50:e breddgraderna och på det södra mellan 20:e och 40:e på en remsa ungefär 2000 km bred.
På norra halvklotet där årsmedeltemperaturen varierar mellan 9 och 11 grader C, kan i första hand druvor till vita vinsorter odlas. Vinerna i det här området har oftast en moderat alkoholhalt och och mycket syra, smak och arom. Mellanzonen, där årsmedeltemperaturen varierar mellan 11 och 16 grader C är den mest fördelaktiga för vinproduktion. I den här zonen kan både druvor för röda och vita viner odlas och kvaliteten blir mycket hög. I söder erbjuder zonen som har en årsmedeltemperatur mellan 16 och 21 grader C druvor med lägre socker- och syrainnehåll. De klimatiska förutsättningarna är gynnsamma för de blå druvsorterna och utsökta för produktion av röda viner. De mest kända druvodlande länderna ligger i de mellersta och södra zonerna.
Vindruvan erövrade kontinenterna allt eftersom civilisationerna växte fram: antikens greker utvecklade sitt imperium tillsammans med en vinodlingskultur för fyra tusen år sedan. På femhundratalet spred sig odlingen och framställningen av vin norrut på den europeiska kontinenten. Den nådde Amerika på femtonhundratalet, och den kom till Australien och Nya Zeeland på artonhundratalet.
Vinodling har en tvåtusenårig tradition i Ungern. Våra ungerska förfäder kände till vin innan de bosatte sig i vår tids Ungern, men vindruvsodling och vinproduktion spreds inte förrän under kung Stephans regeringstid (997-1038), under den period som staten grundades och kristendomen nådde dit. På medeltiden byggdes vingårdar upp runt munkkloster, herrgårdar och städer, och vinproduktionen blev en viktig inkomstkälla. Utvecklingen av vår vinodling och vinproduktion nådde sin kulmen under kung Mathias regeringstid (1458-1496), då ungrarna av våra serbiska grannar lärde sig att producera rött vin. Kadarka (blå druva, traditionell i Ungern, övers anm) och rött vin började spridas på femtonhundratalet, när bulgariska, albanska och serbiska flyktingar undan turkarnas härjningståg tog med sig sina druvsorter, odlingsredskap och kunskap. Tyvärr hindrades odlingens utveckling av den hundrafemtio år långa turkiska ockupationen.
Med början under sextonhundratalet återupptogs planteringen av vinstockar, till en början som ett resultat av skattebefrielser som kungen gav, och senare (på sjuttonhundratalet) på Den stora slätten för att förhindra jorderosion. Vid artonhundratalets slut, förödde Phylloxera (vinstockslusen) mycket av den ungerska vinskörden. Vid denna tid ökade betydelsen av de vinodlingar som låg på sandig jord, då de står emot vinstockslusen bättre. Många vingårdar blev illa åtgångna av de hårda tider som kom av första världskriget och följande överproduktionskris. På femtiotalet började vinproduktionen stiga igen. Det ungerska vinodlingsområdet var som störst på sjuttiotalet (runt 230 000 hektar); därefter har ytan gradvis minskat.
Nu odlas vin på ett område på 90 000 hektar och högkvalitativt vin produceras. Modern teknologi är oumbärlig. De nya vinerna kommer till i ett ständigt ökande antal vinkällare under ledning av vittberesta unga oenologer (vinkännare) som helhjärtat satsar på kvalitet. Om vi ser tillbaka på de senaste två decennierna, blir det uppenbart att denna sociala och teknologiska utveckling har ändrat de ungerska vinernas värld på djupet.
Vindruvsodlare och vinproducenter diskuterar ofta om vingårdens läge, eller druvsorten spelar störst roll i den uppnådda kvaliteten på vinerna. Dock delar de åsikten att vädret under det givna året är den viktigaste faktorn för att bedöma kvaliteten.
Det finns 43 vinproducerande länder registrerade av International Organisation of Vine and Wine (OIV). Ungern är rankad nummer 10 vad gäller yta för vinodling; det rankas nummer 14 i vinproduktion och nummer 11 i vinexport. Det står för 1,5-2 % av världens vinproduktion.
Har Du någonsin smakat ungerskt vin? Har Du redan upptäckt det ungerska vinlandet?
Om inte, vill vi gärna hjälpa dig!